Och jag pratade om udda..

Om tretton dagar är det beräknat att en bebis ska komma ut. Tretton dagar och sen är förändringen total. Att tycka att ett jobb känns ovant blir plötsligt ganska oväsentligt. 
I och för sig har ju alla olika preferenser - den mitt emot på tunnelbanan upplever nog inte morgonresan till jobbet på samma sätt som den vid sidan av.   

Udda

Det är sommar, men det känns inte som sommar. Man går upp 04.30, äter frukost, tar t-banan till butiken under jord var man tillbringar förmiddagen. Klockan elva är det  dags att åka hem. Då är det mat som gäller, sen sova. Trött precis hela tiden, så man sover en stund. Sen kanske det är dags att göra någonting, men OJSAN, då är dagen nästan slut.

Jobbet är ganska kul, man vänjer sig väl med tiden. Men det är helt klart trist att ha lägenheten för sig själv.  

Nej, det känns verkligen inte som sommar.

En sak till i min erfarenhetsryggsäck

Oh my, något nästintill sensationellt har just hänt!!
Jag småpratade med min faster och det händer inte ofta. Antalet gånger som jag har träffat denna pappas syster kan nog räknas på två händer, och antalet små-prats-tillfällen kan räknas på EN!
Det va trevligt (även om dialogen varade i cirkus 3 minuter) och denna nya erfarenhet gör att jag känner mig lite mer vetande...


6/1 2009

Happ!
I övermorgon börjar skolan igen, sista terminen. Jag hade inte tänkt på det på hela lovet och så slog det mig när jag skulle somna härom kvällen. Förut kändes det konstigt, men nu känns det bara skönt. På fredag har jag tänkt att jag ska prata med syv, för att se ifall jag kan hoppa av en kurs. Då skulle jag nog bli lite mindre stressad i alla fall. Kanske ska jag sluta med att skjuta upp allting hela tiden också. Typ som nu, jag har just spenderat över en timme med att ladda inför lite elevinflytande, så effektiv är jag :D

Nu måste jag lägga på ett kol, för snart kommer fröken Jossi och våldgästar.



Long time no seen

Nu har jag suttit i tre timmar och pluggat jag funderar på att göra klart det. Jag tror jag bestämmer mig under tandborstningen.
Sista veckan på nästsista terminen. Det är skrämmande. Roligt men skrämmande.  


Kväll

Det blir nog ganska bra veckor trots allt. Jag måste intala mig det.
Jag har blivit rädd för att planera saker. För när jag inte gör det jag säger känner jag mig alltid så misslyckad.
Det tänker jag strunta i nu. Idag har jag hunnit med massor. Och imorgon ska jag också göra det. Det viktigaste de här veckorna är i alla fall att jag hinner träna ordentligt. För fan, men det är så himla kul!

En sak till som är kul, och blä på alla som tycker jag är töntig, för det är typ det viktigaste just nu!
Mitt och Alice projektarbete. Det är nog första gången i skolan som jag VERKLGEN känner att jag gör något som ligger i tiden och som jag förstår syftet med. Och det, om något, är otroligt himla kul!
 Så jäkla god!!


vecka 39

Nu har mina tre veckor av ledighet börjat. Jag är redan rastlös. Vad fan ska ajg sysselsätta mig med i tre veckor. Alla går ju i skolan eller jobbar... Hmmm, det är lite lätt ångestframkallande. Aja, jag får väl vara effektiv på något sätt. Träna iaf. Nu på morgonen gjorde jag något bra: övningskörde! Han sa att jag nog sammanlagt kommer att ta 30 lektioner, men
-PUH! Aldrig i livet, jag är inte gjord av pengar...

Fluffins

Josefine! På söndag ska vi baka cupcakes :D Det är har aldrig gjort förut :D
HAHA! This is so long ago! Här var vi knappt ens kompisar. Eller vi var nog kompisar, men ja.
Vad ska man säga? Den här bilden är en del av min nack-krags-tid!

WONDERFUL!



Ylva-Li

Jag läste en annan blogg som jag hade förut. Den där som finns på msn. Jag slogs av hur mycket jag skrev där. Det var inte ofta, men när det väl skedde så var det, vad ska man säga, massivt?
Idag har jag pratat med syv och mi projekthandledare. Båda samtalen kändes väldigt bra. Jag tror ajg vet ungefär vad jag vill. Inte för att jag har någon egentlig brådska!

När jag var liten hade mamma en pjäs som hette Allra käraste syster och som jag blev helt förälskad i. Mitt starkaste minne är hur otroligt vackert hår jag tyckte en av huvudrollerna hade.

Sagorna ljuger, Allrakäraste Syster.
I verkligheten
finns ingen Salikon,
ingen blommande
rosenbuske att krypa bakom, i
nget hål i marken
ner till dej.
Du är säkert drottning där,
men nån ingång dit finns inte.

Jämt, herre gud, jämt!

Jag tänker så ofta på saker som jag vill skriva, för jag tycker att det är kul att skriva. Sen, varje gång, när jag sätter mig här så rinner orden bort. Skumt.
Ibland tänker jag skriva precis vad jag tänker och känner, men,
-HAHA, no no!! Thanks, but no thanks..
Och jag tänker inte dölja saker i tjusiga gåtfulla små meningar heller. Jag håller mig kort och gott till strunt och sånt :)

Bara för allas vetskap så sitter jag just nu och ömsom ser på american idol, ömsom skriver på en engeslka uppsats som ska vara klar tills i morgon. (Den här gången är det inte dålig planering, bara lite tid!)
So long!!

Myntat nytt ord

Jag tycker inte om att klassificera folk som fula. Faktum är att jag blir ganska irritrad när folk säger att andra är fula.
Vad jag däremot tycker är roliagre är att prata om snygga. Det finns så  många olika "snygg". och igår myntade jag ett nytt uttryck; Dansksnygg
Det är så otroligt talande, och jag själv förstår verkligen vad jag menar. Undra bara om det är fler som gör det.
Många danskar är liksom snygga, fast inte sådär direkt snygga. Därmed dansksnygga.


I sin hast

05.10 från centralen går ett X2000-tåg med destination malmö. I första klass(!) kommar jag och Alice att sitta.
YEY!
Det kommer bli jätteroligt, fast det blir nog ganska mycket arbete att göra också.
Heja Heja
Ikväll ska jag packa och träffa Emma (INTE Olg?! haha)  


Brev om mig själv

Oj.
oj oj
Hur skriver man ett brev om sig själv? Ett brev som ska nominera en till en elevrådsstyrelse, Ett brev där man bara skriver massa gott om sig själv. Hur skriver man ett sådant utan att låta självgod? -Jag gillar inte självgoda typer!!
Det här måste jag klura på en liten stund tror jag...

Nu har skolan börjat. Och nej, det är inte toppen, och det är ju synd. Men det är inte bajs heller. Nu är det bara ett år kvar, och som jag brukar säga "det löser sig". Dessutom har jag ju simningen. Jag ska satsa som en galning och det känns faktiskt jätteroligt. Det är en väldig lättnad att det känns såpass bra igen som det faktiskt gör :)

Men nej, nu ska jag återgå till mitt brev (okej, jag har inte börjat än...) och sen ska jag nog vara lite effektiv med matte!!
Baj!!

KUL?... Naej

Okej, det här känna bara jobbigt! FY FAN.
Jag skulle sååå inte ha kollat schemat i förväg.
Vad gjorde jag det för?!
I D I O T
ORKA.

Jag vill inte gå i skolan. TUR att det iaf bara är ett år kvar

Det här är bara så coolt!!

YES!!!!!!!!!!!
Nu har jag lyckats lära mig hur jag ska lösa en minikub. YESYESYES
WIHOO
Fy tusan vad ajg är nördig, men äh(!) nu är jag iaf lite stolt över mig själv.
Och det är just en sådan här sak som kan få självförtroendet att gå upp en aning :D
Gud så effektivt.
Nu ska jag blanda den en gång till och se ifall jagkan lösa den ytterligare en gång, sen ska jag sova och försöka komma ihåg hur man gör så att jag kan styla, hihihihihi!
Emma ligger och läser. Snacka om att kunna koppla bort. Hon har liksom LÄST när jag suttit och jublat och pratat högt med mig själv om mina egna mini-rubiks-kub-framgångar =)

God Natt eller nått!

Filippa Bark och döden


Det är inte alla som vet vem Filippa Bark är och det är inte konstigt, för hon är ny. Skulle jag beskriva henne med ett ord skulle jag säga fantastisk. Igår såg jag hennes föreställning Filippa Bark och Döden och jag måste säga att det var längesedan som jag blev så berörd av teater. Om inte annat så var det första gången.

Filippa Bark är otroligt rolig då man får se hennes syn på världen och höra hennes reflektioner om saker och ting. Hon verkar vara en glad fjortonåring utan större bekymmer vars största idol är Helen Sjöholm och bästa kompis goskaninen Milky. Men Filippa Bark är ensam. Ensam i skolan och ensam i hemmet. När det går upp för henne att hon är för gammal för att leka med gosedjur rasar hennes fasad och hon börjar tänka på döden.

Från att ha skrattat högt satt jag under applådtacket med en klump i halsen och grät. 
Kort sagt: Se den när den kommer på TV, det är bland det bästa jag sett! 

Jisses

Jag vill skriva. Är jättesugen på att skriva.
-vad ska jag skriva?
Jag kanske borde ta tillfället i akt och skriva ett personligt brev att lämna in till olika jobb.
JAPP, det borde jag sannerligen göra. Fast det är inte så kul. Det skjutar jag nog upp för en liten stund.

Nu har jag varit ledig i ungefär tre och en halv vecka. I början va det skönt och till för bara några dagar sen så hade jag ingen större lust att börja träna igen. Jag tyckte fortfarande att det var skönt att vara ledig. Men NU!
Jag har myror i benen, spring i huvudet, rastlöshet i HELA kroppen. Dessutom triggar OS upp ordentligt också. Jag som hatar att springa, har faktiskt i baktanke att sticka ut alldeles strax på en runda. Vi får se. Ikväll ska jag iaf se Filippa Bark och döden på Dramaten och det ska bli riktigt kul faktiskt.

Hihihihihi

Hade varit kul med lite längre varsel...



Att jag sitter uppe mitt i natten, fast jag sagt att jag ska lägga mig tidigt kan tyda på dålig självcidiplin.
Har jag dålig självkontroll? Det skulle vara skönt att veta det just nu. Kan jag klara av en sak till på tisdag? Kan jag det?!
Det borde gå om jag verkligen satsar.

Bara för att

Nu tänker jag skriva något bara för att, även fast det tar tid är onödigt och jag inte har något att säga... Oj, det känns som att jag precis beskrev vad fenomenet blogg står för: ETT onödigt TIDSFÖRDRIV!

image74

hihihihihi
på lördag ska jag kanske träffa det söta mongot :D

(jag har haft sovmorgon till 11.10... JAG GICK UPP HALVSJU!)
say no more...

-Sorti-

Jag tar nog bort den här bloggen snart...
Vi får se, känns som att den sjunger på sista refrängen.

Tidigare inlägg
RSS 2.0